Vid regn och vid rusk, som ett ledande ljus
Skyddar och värnar, som det tryggaste hus
På alla mina sidor, omsluter mig
Med större kärlek än man kan tänka sig

Älskar mig ändlöst, trots alla fel
Ger styrka vid motgång och gör mig hel
Förlåter mig för allt det onda jag gör
Alla mina innersta tankar du hör

Skapade allt i begynnelsens tid
Strider sedan dess i en evighetsstrid
En strid utan vapen, en strid utan slag
Strider för kärlek, mot ondskan, var dag

Den striden, den slutar, som profeterna sagt
Slutar i glädje, med din himmelska makt
Den dagen skall komma, då ondskan är död
Och kärleken sprider sig i överflöd

Tidevarv komma och tidevarv gå
Din räddande frälsning, för evigt bestå
Du låter mig vila i trygghet hos dig
Tack för den dagen du räddade mig

Hur manlig är jag? Once again…

Inga kommentarer till detta inlägg just nu

Skriv en kommentar